Monday, February 06, 2006

'Ode till dig och mig'

Regnbågen kom bara fram på fredagskvällar när jag var ute och reste bland molnen. Många mil ovanför jorden flög jag med min bästa vän och vi skrattade i timmar, berusade av den svindlande känslan. Håret blåste i vinden, och allt var mycket gott. Kärleksfulla excentriker samsades om utrymmet, kärnan var vacker från alla synvinklar, den ljuva lystern gav inte med sig någonstans och färger drunknade i varandra som om de deltog i vår makabra dans.

Ansikten passerade förbi som moln på himlen, ord rann som vin ur glasen och vi tömde alla flaskor som stod på bordet.

Långa nätter tillbringades framför levande eld och musik. Långt under havsytan spelade vi på snäckskal, vi klappade takten, blåste vackra melodier och simmade omkring bland färgglada fiskar. Ingen bestämde var vi skulle leva, ingen jurist kunde göra anspråk på vår frihet, ingen lärare kunde förvränga våra levnadsglada sinnen. Vi sket i allt!!