Framodling av mikroorganismer

Vad händer med konst och kultur när den utelämnas till att bära sig själv?

För det första; fokus flyttas från själva konstyttringen och tolkningen till förmågan att sälja. Konstverket reduceras således till en produkt, varken högre eller lägre än actionfigurerna på leksaksavdelningen i ett välsorterat varuhus.

För det andra; den som lyckas bäst är således inte den som gör en begåvad tolkning av sin tid utan istället den som har störst kapital i ryggen till att marknadsföra sin produkt.

Men om en konstyttring är lyckad är väl beviset på detta att många människor väljer att konsumera den? Ja, det är en möjlig måttstock om man förutsätter att all konst ska kosta pengar.

Vad hände med idén om att kulturen tillhör alla människor, oavsett inkomst? Ska låg inkomst betyda ett utelämnande till evigt drönande bland mopeder, porslinskatter och fotboll på tv?

Det är den typen av kulturpolitik som nu bereds plats i den nya riksdagen. Nämligen den att "Bra kultur och bra konst bedöms av hur många som köper den." En ny Beck-film blir således viktigare än en diktsamling eller nationalutgåvan av August Strindberg.
Ett annat exempel på melodier som ljuder ur de folkvaldas struphuvuden är "Kultur som ingen vill ha ska inte betalas med skattemedel.." Dvs. en ny Beck-film är mer lönsam och därför bättre än t.ex. Dante och en ny mirakulös trestegsbok till bättre mental hälsa blir viktigare än ett understött diskussionsforum för psykoanalytiker. Snabbhet och lönsamhet förenas med framgång.

Representanter ur den nya regeringen sitter i tv-soffor och vill få det att verka som om deras idéer vore nya och fräscha, friska vindar, när det egentligen rör sig om en modell som är sprungen ur den amerikanska kulturpolitiken där det mest väsentliga är "den sista raden." Den tidigare svenska modellen - med konstnärsstöd som ett medel att befria konstnären från sina monetära bojor - går stick i stäv med den nya profitsökande politiken.

Ett problem, enligt mig, är att alliansen blandar ihop konst med ren underhållning.
Idén om en självförsörjande kultur innebär att den enda kultur folket kan komma ta del av är den som säljer bra och bär sig själv, dvs den konst som i dagligt tal kallas för underhållning, den konst som inte provocerar betraktaren att ställa sig de verkligt svåra frågorna utan istället fungerar som en förförisk illusion vilken produceras med sitt enda syfte att fostra människor till tanklösa konsumenter.

Alliansen stjäl kulturupplevelser och konkurrerande sanningar, om än småskaliga i relation till Hollywoods publikfriande datoranimationer. Det är en politik som föresvävar dumhet och som oroar mig eftersom den är skapad av människor som tillhör den allra farligaste kategorin av alla, nämligen de som är dumma i huvudet.

Läs mer:
http://www.marcusaxelsson.se/birro/